Promenix.

Har varit iväg med mammagruppen. Nice.
Nu är vi inne och sambon var hemma över lunchen, mysigt.
Sam ligger och slurar i babygymet och jag smög nyss dit och tog lite bilder på honom.
Han är så fin, s underbart fin att jag nästan tappar andan när jag ser på honom och förstår att han är vår.
Vårt stora underverk och vår vackra son! Han är så underbar att jag inte kan förstå vad jag gjorde innan.
Han är mina sekunder, mina minuter, timmar, dagar, nätter, veckor, år ja allt. Och jag älskar honom mer än livet självt.
Att få vara hans mamma är en stor gåva jag fått och jag är så innerligt tacksam.

Dagen blir lugn annars, och det räcker bra med ett dagsbestyr om dagen, speciellt med tanke på U-T-A-N H-I-S-S!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0