En nära anhörig har gått bort. En person som stod oss väldigt nära i min familj. Och det är så overkligt, så otippat och så inte möjligt. Jag kan inte förstå det, och jag kunde knappast ta in det när mamma ringde och berättade.
Det är så hemskt för hennes närmast anhörig, och inte minst för mamma som stod väldigt väldigt nära.

Det är stor sorg idag!
Vila i frid!

Men trots detta måste jag hålla fasaden uppe och nu gå ut och hitta på något med min älskade son, han måste sysselsättas och jag skall göra mitt bästa för att han skall få sysselsättning idag!

Upd.
Vi kilade först till lekplatsen, sen mulnade det på så då gick vi till öppna förskolan och Sam älskade att leka runt med allt, och speciellt alla leksaker! Jag gjorde även fotavtryck på honom som blev så fina!
Nu sover prinsen i vagnen och jag har tvättat håret. Skall ju på tacoskväll med tjejerna ikväll, inte för att jag känner något vidare för det med tanke på vad som hänt, men oftast brukar saker och ting klarna sakta och chocken kommer oftast om några dagar. även om jag gråtit massvis, så har jag svårt att ta in att hon verkligen inte finns längre, hur kunde det hända? Så orättvist och så tragiskt tomt, speciellt för mamma.