Har världens  två sötaste katter. De är så med, och så sociala och keliga.
Det är raskatter därför är de innekatter. Men ibland går vi ut med dem i koppel för att de tycker att det är så mysigt.
Men vissa dagar, speciellt som denna då jag har magvärk så orkar man inte gå ut med dem, eller engagera sig så att de känner sig nöjda, då brukar jag få sådan ångest över detta.

Vi har ju innätad balkong som de kan vara på hela natten o jaga flugor men ändå... man känner sig dum som inte busar med dem på kvällen.

Jag bara orkar inte idag, och sambon somnade nyss, han skall upp kl 05 och jobba.

Ngn som känner igen sig i denna ångest? Jag vill ju jämt göra de tillfredsställda så att de purrar o mår så bra som möjligt. Dumma magvärk.