Dagen då du föddes.

Min förlossningsberättelse med Tim Love Maximilian.

Fredagen den 3/9-10 hade jag gått femton dagar över tiden och hade fått en tid för igångsättning.
Jag skulle på morgonen få ett samtal från fl mellan 08-09. Vi var spända, men jag kände mig ändå ganska så lugn. Mest nervös var jag över Sam och hur han skall ta det att bli bortlämnad över dagen. (Men det visade sig så hur bra som helst för vår duktiga pojke!)

När ingen hade ring vid kvart över tio så beslutade jag mig för att ringa till fl själv och fråga. Och efter 21 försök, då det tutade upptaget hela tiden, kom jag äntligen fram. Det var tydligen överfullt på förlossningen,och de var glada att jag ringde själv. Vi fick en tid att komma in kl 14.30. Så med gott om tid passade jag på att mysa massor med Sam, och sedan gick hela familjen och hämtade hem Pizza.

Sambon åkte iväg och köpte morgontofflor till mig, och en tjock tröja att ha på mig om det skulle bli kallt på bb. Och under tiden Sam sov sin nap så packade jag det sista i hans väska. Lite sena åkte pojkarna iväg (lite sorgligt att Sam skulle åka iväg över denna stund jag skulle till bb, men inte mycket att be för. Pojkvännen hämtade upp mig, och 7 min sena anlände vi till fl. Det var överfullt så vi fick sitta ner och vänta i väntrummet kring tjugo min innan vi fick komma in i ankomstrummet för att koppla på ctg och kolla bltr och temp. (allt såg bra ut!) Där fick vi vara kring en timme ca innan det äntligen blev ett rum ledig till oss. Nummer 11.

Gissar på att vi kom in på rummet kring 17 och fick på mig de fina kläderna man ju skall ha på sig. Bm kollade hur mycket jag var öppen, och lite besviken blev jag allt när jag inte öppnat mig mer sedan måndagen då min bm konstaterat 3 cm efter hinnsvepning. Men men bara att acceptera läget. Efter rådfrågning med läkare beslutade sig bm att ta hål på hinnorna och detta var enligt min bedömning kring 17.15.
Massor av varmt vatten rann ut, det hade fin färg och inget tecken på att barnet var stressat eller liknande (no shit, går man femton dagar över tiden verkar man inte så stressad hehe). I samband med att vattnet gått inväntades värkar, och visst jag kände ju lite mera sd men verkligen inga värkar att föda barn på eller liknande. Så bm kopplade på ytterst lite värkstimulerande dropp vilket resulterade i att jag kände lite mera värkar.

En annan bm var inne vid 18 och frågade om jag ville ha mat, men jag kände mig inte så hungrig så jag valde att avvakta (vilket senare skulle visa sig få vänta helt och hållet) Vid kvart över sex började jag känna rejäla värkar och krävde att bm skulle öka på lustgasen lite då jag tyckte hon varit nog snål med styrkan. Vid 19 undersökte hon mig och konstaterade att jag öppnat mig till 4 cm (kul, en ynka cm!)

Jag minns att det började komma värkar tätare och tätare och de kändes mer och mer och stundtals var jag riktigt väck i kaluffsen. Jag andades lustgas under stödet av min pojkvän vilket som även denna gång var fantastiskt bra!Bm ville att jag skulle gå upp och gå lite eller försöka gå och kissa. Men känslan av att gå på toa var skrämmande, var livrädd för att jag skulle få en värk mitt under toalettbesöket, och skyndade mig på bra så jag slapp det! Började kännas riktigt mycket och jag stöttade mig mot pojkvännen tillbaka till sängen. Och slet sedan även där tag i en sådan gåstol som man lutar sig mot. Har sedan lite minnesluckor men minns bara att jag hade rejäla värkar som kom tätt, och att det verkligen kom från ingenting till hundra på kort tid efter det att bm ökat på droppet till det dubbla.

Vid 20, en timme senare valde bm att undersöka mig igen och jag hör henne säga " du får lön för mödan - öppen tio!" det är knappt så jag tror det själv mitt i mitt omtöcknande sinnestillstånd. Men jag är då jäklans tacksam för att jag öppnat mig, för med den intensiva smärtan under timmen som gått hade jag gått i taket om inget hänt.
Dock är jag förvånad hela 6 cm på en timme!

Bm vill att jag lägger mig ner på sidan i sängen istället för som jag ligger, på rygg! Jag gör som hon säger, men mot min vilja, avskyr känslan att ligga på sidan. Värk på värk kommer och jag andas frenetiskt på min kära vän lustgasen. Helt plötsligt hör jag ngt om krystvärkar och att man tydligt ser bebisens huvud. Minns sedan inte så mkt mer än att hon pratar om att jag kan börja krysta... och känns som att jag knappt hinner tänka på det förrän hon säger att jag skall ta i, så skall jag se att bebisen snart är ute!

Det pushar på rejält, och det känns som att hela jag skall sprängas när krystarbetet är i full gång... men jag hinner knappt reagera innan klockan är 20.20 och jag känner hur magen töms på innehåll och bebisskriks hörs i rummet! Jag lutar mig tillbaka och pustar ut. Lycklig och helt omtöcknad tittar jag upp på vår vackra prins, tänk att vi fått ännu en underbar son, och att Sam blivit storebror! Jag ät förvånad över att det gick så snabbt som det gjorde men så tacksam samtidigt.

Behövde sy 5 stygn men sprack på rätt ställe så att säga, Tim hade full pott på apgar ända från start och skulle visa sig väga mer än vad Sam gjorde vid födseln. Hela 4505 gr och var 55 cm lång precis som sin storebror!

Moderkakan kom ut 10 min senare och att sy ihop mig det var inga problem även om jag envisades med att jag minsann skulle suga i mig lustgas under tiden.

Jag hade inga problem med att kissa denna gången vilket var en oerhörd lättnad, och denna gång krävde jag ända från start att få tillägg till bebisen så att jag skulle stå ut med amningen och få komma igång utan att vara så stressad och pressad över att bebis var hungrig. Ett stöd som de verkligen gav mig denna gång. Och i nuläget pumpar jag ut och ger ersättning, så Tim får både och, något som jag tycker funkar jättebra i nuläget.

Redan på morgonen efter kom Sam och hälsade på Tim, och han ville hålla bebisen från första stund, och det har änsålänge gått väldigt bra dem emellan. Det är så skönt att pojkvännen är hemma nu, så vi kan vara hela familjen vilket gör att man har tid för båda barnen, något som känts klart viktigt att inte Sam skall känna sig åtsidosatt, vilket jag varit så rädd för!

På söndagen fick vi komma hem och vara tillsammans hela familjen och även om dygnet har för få timmar ibland så njuter jag för fulla muggar och hoppas slippa babyblues som än så länge hållt sig borta. Och jag hoppas att Tim får slippa magont och andra besvär och vara precis så harmonisk som han nu är. Han sover, sover sover och sover lite till. Och nätterna rullar på bra... med mat ca 3ggr, sedan ibland vaken en liten stund innan han somnar igen.

Jag hoppas att det flyter på så pass bra som det gör i nuläget och att mina barn får må bra och känna trygghet och kärlek. Det är min högsta önskan och något jag strävar efter varje dag! Min familj betyder allt!<3



Idag är du exakt en vecka, och det var ungefär just vid denna tid vi anlände till förlossningen.

Älskade familj!


Dryg väntan.

Gomorron såhär dagen D!
De skulle ringa mellan 08-09 men än har ingen hört av sig. Man vet ju inte hur länge det dröjer och om man vågar ta itu med något nu? De kan ju ringa när som helst, men det kan också dröja. Tills dess myser jag med min stora prins sålänge. Funderar på om vi skall gå ut en sväng, men vågar inte riktigt ta mig an så mycket samtidigt heller.
Behöver ju krafterna tills sen gissar jag på :)

Nervös? Jodå, men frötränger det så gott det går!

Projekt bb-väska.

Hej!

SKrev ju i förra inlägget om att jag önskar era tips och tankar kring en sak. Och den saken är VAD som är bra att ha med i skötväskan?  VAD får inte glömmas? VAD är sådant man lätt glömmer men som är bra att ha med? Och VAD är onödigt? Kom gärna med tips på vad ni hade med, vad ni saknade osv. Imorrn är ju faktiskt den stora dagen D.
Känns konstigt att åka in och föda barn, jag menar bara sådär planerat. Det skall ju liksom komma oplanerat och med värkar i högsta hugg, inte att jag skall in och sättas igång. Tusan vilken envis bebis, nu får inte mamsen som hon vill verkar det som. Det var ju allt jag önskade slippa det här med att bli igångsatt. Men men där har man inte så mkt att säga till om, redan innan barnen föds visar de vem det är som bestämmer!;)

Så tips önskar tack!




Det jag har packat ned är det som finns på bild +

kläder till bebis såklart.
Mjukisbyxor till mig.
3 bh:ar inkl amningsbhar.
tights
amningslinnen
vanliga linnen
tjocktröja
diverse hygienartiklar
kameraladdare
systemkameran och digitalkameran

Och så vill jag packa ner Sam med, kommer ju sakna ihjäl mig efter min gospojk!

Vad skulle du komplettera med?


Undrar när bebis kommer.

Gokväll. Lillälsklingen ligger och sover i sitt rum och storälsklingen är på väg hem efter ett träningspass, han måste ju vara stark när han skall coacha mig sen ;) Och jag sitter och spanar fångarna på fortet och väntar på den STORA godispåsen som är på väg att levereras hem med mig, japp jag tänker svulla som tusan nu för att passa på liksom OM nu fl startar inatt, man vet ju aldrig och det är ju bm:s gissning. Men who knows.

Lite nervöst, men mest förväntansfull, bara Sam har det bra under tiden så är det huvudsaken och att Lill i magen mår bra förstås.

Efter hinnsvep och vår bilresa hem så var det jobbigt att gå ur bilen och den första biten, det molade och spännde, men släppte när jag kom in och nu har jag inte känt ngt ännu. Men det kasnke kommer snart, så var det ju med Sam. Iaf så är kamerabatteriet på laddning, rutinlista för Sam är skriven och ja sen är det nog inte så mycket mer just nu iaf.

Nej nu får godiset komma. NI glömmer väl inte prenumerera på bloggen, då missar ni ju iiiingenting om det nu blir möjligt att blogga från fl, jag lovar inget men ska försöka. BARA NI hejar på och stöttar mig förstås!

Kram på er!


Hallå vart håller du hus?

Hörru bebis, när tänkte du komma ut till oss då?
Det börjar kännas lite att ha varit gravid i 41 veckor nu.
Det börjar längtas lite efter vem som bor i min mage.

Även om jag sover bra varenda natt med en kudde mellan benen så vill jag kunna slingra runt hur jag vill nu i sängen.
Även om jag är pigg som en mört för att vara övergravid så vill jag vara pigg som en mört men med två barn kring mig istället för ett i magen.

Och jag vill presentera dig för Sam och hoppas att han skall vara stolt över att vara storebror...

Så please kom ut till oss snart! Tio dagar över tiden, tja det hade jag nog itne riktigt tänkt mig.

OCH jag hade definitivt inte planerat en igångsättning... skall ringa bm imorrn och få en tid för det imorrn. PLEASE låt mig slippa bli igångsatt.


Ananas.

Hej på er fina ni!

Var inne och sökte på tips som kan få igång en förlossning och fick då svaret att man skall äta färsk ananas. Någon som testat? Jag vet att jag har läst detta tidigare, men det känns ju knasigt om kroppen skulle tänka: Aha en ananas finns i magen nu, okej då kör vi! Typ, eller?
Jag testar chokladpudding jag!:)

Hoppas ni har haft en bra dag, jag medger att lite less är jag nog nu på att vänta trots allt. Även om man inte väntar i den bemärkelsen eftersom vi gör saker hela tiden, men jag vill kunna njuta av mina två barn... kunna leka och stoja som vanligt och röra mig precis som jag vill.

Kom på att vi har en sak kvar att köpa, ännu en spöklampa. De är verkligen grymt bra, blir superbra ljus som man ändå kan sova i, plus att man ser i mörker. Sam har fortfarande sin i sitt rum på natten. Toppenköp!

Nu skall vi mysa i soffan och ha tända ljus, det är mysigt såhär när hösten är på intåg!


Rädd med taggad.

Jiiiks när jag tänker på att bebis med största säkerhet kommer när som helst (även om jag i nuläget inte känner värkar eller liknande) så blir jag både taggad och rädd.
Kommer verkligen jag klara av att föda barn? Kommer Sam bli ledsen när vi måste lämna bort honom under fl.tiden? Kommer det göra ondare denna gång?Mår bebis bra och har hälsan? Kommer jag kunna kissa efteråt?
Gaaaah, en massa blandade känslor. SÅklart är jag med taggad och vill att bebis skall komma till oss snart och jag hoppas att Sam tycker det är okej med delad uppmärksamhet, pluttas! Men ack, när jag tänker på det är jag nog riktigt rädd för att föda denna gång....iiiih! Ni får allt peppa mig så som ni brukar!

Nu skall det sova här, sömn sägs vara bra!

Nattie!

Fördelar med att gå över tiden.

Såhär en dag på övertid har jag försökt hitta en massa fördelar med att i mitt fall gå på övertid! Och ja jag kom faktiskt på en hel del bra saker.

1. Du kan ta dig lååååånga sovmornar( iaf varannan morgon då jag och pojkvännen turas om att gå upp med vår snart 2åring)

2. Du kan kissa med enbart en åskådare och därmed vara säker på att ingen står bakom ryggen och spanar!

3. Du behöver inte åka till någon djurpark för att lära dig hur ankor ser ut när de går, det räcker med att se dig själv i spegeln!

4.Du har fortfarande möjlighet att platta ut kudden du haft som stöd mellan knäna när du sover, de senaste 9 månaderna! Här sparas inte på fluffigheten minsann.

5. Du kan äta glass med CHOKLADSÅS med gott samvete ytterligare några dagar, för det sägs ju att choklad inte är så poppis när man ammar(om man nu kan amma villsäga)

6. Du behöver varkens oroa dig för vad du skall ha på dig varje dag, det finns bara ett plagg som passar!

7. Du behöver inte oroa dig för om katten bajsar tusen gånger om dagen, du är ju portad från kattlådan hur som helst.


Så jag klagar inte, jag njuuuter i fuuulla drag!:)


Den beräknade dagen är här.

Nu är vi äntligen här! Den stora dagen D, det vill säga bf-dagen. Men inte ngn liten i sikte, så nu får bebis allt skynda sig om den skall pricka bf-dagen. Fram tills dess äter vi glass med chokladsås i sängen, vår älskling sover så sött och vi skall se Miss Marple. Mysigt.

Dagen har bestått av ett besök på badhuset vilket var väldigt uppskattat. Pappsen och Sam åkte runt i strömmen och lekte i vattnet. Sen har eftermiddagen och kvällen spenderats i roliga lekparken med Sams kompis och hans mamma, pappsen fick åka stora rutchkanan med Sam som stortjöt av lycka. Hans mamma hade fastnat däri om jag skulle försöka. På tal om rutchkanan så åkte de den stora vattenrutchkanan på badhuset med, livlig men kul!

Hoppas ni har det bra!
Jag gissar fortfarande på 25e, vad tror du?



Bf-dagen!

En vecka kvar.

Idag är det en vecka kvar till bf. En vecka, kan ni förstå? För det kan bannemig inte jag.
Har idag på em känns ganksa tryck neråt, och som vanligt blir magen hård ibland och speciellt om jag går promenader. Men annars inget. Så den 25e som jag gissar på kanske stämmer vem vet? Gissa på ni också om ni vill. Hur som här är magen idag, alldeles nyss. Låg? Hög? Any comments?




v 38+6


Kulan.

Man kan ju inte säga annat än att den är rund min "lilla" kalaskula! Tror du det är en stor bebis däri?
Bilden från igår innan vi skulle iväg, v 38+2


Vem är du som sparkar.

I detta nu (och hela tiden) undrar jag vem du är som gömmer sig där inne? Vem är du som just nu sparkar mig så härligt i magen? Börjar det bli trångt? Det känns så. Älskade barn.



Huvudet ner och rumpan upp.

Har ju glömt skriva om bm-besöket i torsdags. Bebis ligger ner med huvudet nu vilken den inte gjorde sist. Fixerad sa hon men att hon lätt kunde putta upp huvudet om hon ville. När vänder ert barn sig ner?
Blodtryck ca 95/54 och hjärtljud mellan 139-145. Magmått 31 i 33 fulla (men nästan 34 fulla) så på mittkurvan exakt hamnar jag! Skönt att besöket gick bra, och att bebis verkar må bra, det är ju det viktiga. Vi hoppas på att det fortsätter så, och att bebis inte vill titta ut innan augusti, har en hel del att fixa innan dess :)




Mackmani.

Hjälp jag har drabbats av mackmani! Är helt tokig i mackor och kan äta huuuuur många som helst, och det trots att jag ätit lunch precis! Pyttsan vart skall detta sluta? Med att vi får gå till affären idag igen och köpa ett nytt paket? Säkerligen. Hur som helst är gurkmackor det bästa jag vet, är dessutom enkelt att göra i min mackpanik!

Vägde mig ju hos bm i måndags och väger nu 68 kg, det vill säga ganska så exakt 9 kg upp sen inskrivning. Helt ok faktiskt. Gick upp sammanlagt 13-14 med Sam och då föddes han 9 dagar över tiden. Får se om mina mack och glassfasoner gör att denna vikt blir ännu större än med Sam eller hur det blir. Nå bm sa att min viktökning är helt normal, och jag känner mig inte speciellt stor. Klart allt är tungt, men bor man utan hiss så gör man...kanske därför jag inte gått upp mer heller?


Vagntankar.

Var ju förbi och kikade på syskonvagn med tidigare idag. Gud vad svårt det är. Puh! Finns hur mycket som helst. Jag var inne på Teutonia s4 innan, men sambon tycker den är för bred och vill nog ha en på längden. Men jag vill inte ha en som är för lång på längden. Vilka ilandsproblem va? Kommer ju behålla buggan och köpa en ståbräda så den kommer vi ju alltid att ha. Men en syskonvagn behövs. Phil n Ted verkar så himlans smidig, frågan är bara hur den funkar när båda sitter upp, vill ju kunna fälla ryggen bra speciellt när de är små och sover mycket och då behöver stöd för ryggen. Smidig ett plus, nackdel att man inte kan fälla så mycket. Gillar Urbans med, den är smal för att ändå sitta bredvid varandra, men nackdelen är att barnen sitter utåt. Babytravel joggern är ju en prisvärd vagn, man får mycket för pengarna och när jag jobbade på babyproffsen så var det många som köpte den och de var nöjda de allra flesta. Suck... vilken djungel!  Ge mig tips!


En kicker.

Just ja for notice!

Bebis har varit en riktig kicker i magen idag, jag har fått några rejäla kickar som känts rejält!
Det är livstecken, det är tecken på att älska någon man ännu inte har träffat, ännu en gång.
Den känslan med Sam i magen var otrolig, och när de sedan föds så har man älskat dem hela livet känns det som.
Det är svårt att förklara, men ni som förstår ni vet vad jag menar eller hur?

Kram o gonatt!

Magen jämförelse.

Hittade bilder på magen för ganska så exakt en månad sen:



v 24, 23+




Och idag v 28, 27+

Syns det någon skillnad?





Och magen ikväll!

99 more.

99 dagar kvar... hoppas bebis stannar i magen tills det är dags...



RSS 2.0