Vår lille stjärna Sam ligger här brevid i soffan och sover så söt. Och så klart kikar jag på honom titt som tätt, vem kan liksom motstå en sådan skönhet. Så fort jag tar chips i påsen och det prasslar till så lyfter han sina armar som bebisar gör av ren reflex. Jättegulligt. Idol är det hos er ikväll också eller vad har ni teven?

Jag tycker att alla är bra som är med. Men Kevin är överlägsen. Han är redan en stjärna.
Robin blir bättre och bättre, och Alice är en medelklass rolig och så prallig tjej som med förtjänar att vara kvar i sluthampen. Vem hejar ni på?

Ibland önskar man att man hade en bra sångröst, dvs en röst man inte bara tycker är världsbäst på fyllan, utan även när man är nykter. Men tyvärr fick man ingen sådan gåva. Man får snällt se på alla andra idoler istället. Men det funkar de me.
Dock så har jag massa sing star spel hemma som jag lattjar runt till i min ensamhet, ja och ibland får tom sambon uthärda mitt kacklande. Men har man valt att bo med en sådan som mig... då får man snällt ta hela paketet:)

Idag har jag känt mig sådär yr, kanske är det det låga blodtrycket som spökar, eller är det dåligt järnvärde.. i do no.
Men obehagligt när man får sådana svallningar.

Nej nu skall det kikas vidare, knapra chips, mysa med Sam + sambo och pilla navelludd. Så ser min fredag ut. Hur ser din ut?

Usch vad ont jag får i hjärtat av Alvedonreklamen med en hund och en katt. har ni sett den? kanske bottnar det sig i att jag inte har alls lika mycket tid gör katterna nu som innan. Men jag kommer hinna mer sen när lillpojken är större.
Men han går ju självklart först, men för det betyder det inte att katterna är våra hjärtegryn. Jag önskar dygnet hade mer timmar ibland. Iaf en elelr två kattimmar!