Ni vet när man går hemma och väntar på att bebis skall komma så umgås man ju rätt så mycket med sig själva hela dagarna. Eller iaf tills sambon kommer hem, eller de dagar man har antingen bm-besök, fika inplanerad eller en liten sväng på stan med någon vän. Men även om man skulle vilja fara omkring så orkar man inte riktigt det. Eller man ser till att inte orka, utan är hemma och tar det lugnt så gott det går. Det behövs nog. Läser böcker, sitter på balkongen, bläddrar i modemagasin (och drömmer om alla snygga kläder man kan köpa sen) och tjimmar med katterna emellan varven.
Och när sambon kommer hem så har vi antingen någon syssla, eller så käkar vi och har det mysigt i soffan.

Men som sagt... vad jag ville få fram med kontentan av att man umgås med sig själv mestadels var det här.
Säg till om jag är tjatig.





Men låt inte mig störa.