Allra mest när man blir småbarnsförälder så uppskattar man att vara hemma. Det är så skönt och man uppskattar verkligen att vara hemma. Jag kan känna mig som en helt ny människa bara jag tar en promenad på dagen och ser lite ljus sen tycker jag det är så skönt att komma hem igen. Kompisar och så får gärna komma och hälsa på det är supertrevligt med det är så mycket enklare att ses hemma nu än att fara och flyga hit och dit. När man har en liten bebis alltså. Jag älskar att umgås med folk och anser mig vara en social människa,  men ni som har småbarn ni förstår kanske med tanken kring att home is soft.. iaf tills man slipper släpa med sig allt i hemmet för att man skall iväg.? Eller?

Då är det skönt att man har flexibla vänner som orka komma och hälsa på nu fram tills jag är lite mera "rörlig" samt att jag känner andra mammor i området att umgås med, som sagt, andra mammor har ju  också allt man behöver hemma så då slipper man kånka med sig sakerna man behöver när man går iväg för att fika. Eller iaf inte allt man äger.

Vi tog en timmes promenad innan, det är så skönt och man känner redan att det börjar bli ljusare och det gör att man inte behöver stressa iväg ut på förmiddagen för att hinna se lite solljus. Såg förresten ett program på teve om att det fanns ngn studio i stan med solstolar och en inredning som påminde om en sandstrand där man kunde sitta och dricka en vitamindryck och få solstrålar i ansiktet som en liten kick nu i dessa mörka tider, undrar om det funkar? Trots att det är mörkt ute så är jag ändå inte speciellt trött trots en katt som har för vana att skrika på morgonen. (När ens barn sover bra hela natten) men Sam lyser verkligen upp varje sekund av detta mörker. Det är helt fantastiskt hur mycket energi han skänker min själ, och även min sambo. Han har ett skratt och ett leende som charmar de flesta och som får en att känna sig pigg och lycklig. Det är helt fantastiskt underbart att få barn, och den glädje han utstrålar den är ofattbar. Han är verkligen vår stjärna och vår solstråle, nästan alltid glad, nästan aldrig ledsen - en väldigt lätt och harmonisk pojke.
Det är verkligen underbart att vara mamma till honom. Älskade Sam.

Home.

Och vår älskade Sam såklart.



EEEEEElSkeeeeeliiiiiiiiiiiiiiing. När man säger de orden till honom så leeeeer han alltid så STORT.
Kanske för att han vet så väl att han är en älskling. ;)