Har ibland fått frågor gällande hur jag ställer mig till att barn har napp eller inte.
I den frågan är jag egentligen ganksa så öppen.

SKönt att barn kan ta napp och komma till ro om de är ledsna, upprörda, trötta eller bara mammiga/pappiga.
Och skönt att inte ha napp om ngt annat kan trösta eller för att slippa den perioden då det kan vara jobbigt att sluta med napp.

Men annars... det är väl helt upp till var och en om man vill att ens barn skall ha napp eller inte, det anser iaf jag.

Sam har ända sedan pytte tagit napp och har alltid kommit väldigt gott till ro av nappen. Numera är nappen enbart en liten del av dagen med undantag för förkylning eller helt enkelt dåliga dagar där han själv vill ha mycket napp.
På förskolan har de ju bara napp när de sover, det villsäga 1-2 h om dagen. Och sedan har Sam napp när han sover eller myser i soffan på kvällen. ELLER om han lyckas hitta en på golvet eller ngn annanstans hemma, han älskar ju napp. Men om jag frågar om jag kan få nappen så tar han genast ut den och ger till mig, så han kan lika gärna vara utan, men tycker den är god!

Så jag är inte så jättepetig, men ser helst att nappen inte sitter inne bara för att, utan av en anledning (ledsen, upprörd eller bara mysig) och för min del tycker jag att S fortfarande är så pass liten att det är helt ok med napp, och jag menar... det är inget som oroar mig... det är ju knappast så att han kommer ha napp när han är 5 år.

Tror inte man skall göra så stor deal av det med napp, barn är olika och har olika sugbehov och alla föräldrar har olika åsikter som jag tycker man skall få ha. Detsamma gäller amning, en del kan amma utan problem, en del är det jobbigare för, en del vill inte och en del älskar det. Det är upp till var och en och jag tycker inte det är ngn big issue...

Kort och gott...var och en tar de beslut för sina barn som man tror är de bästa, det tror jag iaf!

Vad anser du om nappfrågan tex?