En enda stor saknad. Tomhet och ännu mer tomhet mitt i all lättnad.
Barnen och sambon sover, Och jag fick precis veta av min älskade pappa.
Pappa var där, och höll hennes hand. Kära pappa som gjort allt för att underlätta för henne. Vilken lättnad för honom. Och för henne såklart. Hon måste vara glad för att pappa och min faster gjort allt för henne precis som man som barn gör för sin mamma, även när de blir gamla och sjuka. Det är aldrig kul att se, men alla blir vi äldre och när man är just gammal så behövs man kanske som mest.

När tårarna tagit slut för kvällen fortsätter mitt hjärta att gråta.

Gonatt fina ni, tack för ert stöd.