Förlossningsberättelse nr 3.

Det var torsdagen den 19/12 och det hade äntligen blivit dax. 15 dagar över tiden var jag hyfsat less. Jag skulle höra av mig till fl klockan 08 för igångsättning samma dag. 
 

Eftersom jag haft svårt att sova så sov jag på soffan sedan en tid tillbaka. Vaknade vid 06:30 och skulle resa mig för att gå på toa. Känner en obehaglig känsla och går tillbaka till soffan igen. Ber T att säga till pappa att komma ner. Att jag knappt kan resa mig. Skickar mess till grannen och frågar om de är hemma. Hon frågar om hon ska hämta barnen. Men jag säger att det är lugnt eftersom det känns mindre då. En stund senare så får jag panik och säger åt J att gå över till grannen med dem. 
Ribger fl och får komma ib direkt. Klockan är 09:15 när vi får komma till rum 2. Jag behöver gå på toa och hör massa onda skrik från rummet intill. Känner hur en hemsk ångest sköljer över mig. En ångest jag inte känt med de andra. Kommer jag verkligen att klara detta? 
Lägger mig på sängen. Känner av lite värkar till och från. Bm undersöker mig och jag är öppen 6. Ångest. Jag hade ju varit öppen 4-5 sedan sista bm. Ställer in mig på att det kan ta tid. 
09:30 visar det sig att hag har värkar. 
Och värkarna började bli mer intensiva 11:30 då de även tog vattnet. 
Eftersom bumlingens hjärtslag var mer än 150 slag kopplade de på en elektrod. De kopplade även på mer värkstimulerande dropp för att skynda på och ge mer kraft i värkarna. 
Jag minns hur jag andades lustgas och grät som en galning av all lustgas jag fick i mig. 
Kändes som att allt stod still. Att ingenting hände och hur jag bara ville ge upp tusen gånger om. Spec då de sa att huvudet fortfarande inte sjunkit ner riktigt. Det var ett hemskt tryck neråt och det kändes så onaturligt att trycka från sig när allt man ville var att hålla emot. De tjatade massor på mig om detta att hålla runt benen och jag blev så arg just pga smärtan. 
Det kändes som en evighet men krystvärkar började 12.25 en knapp timme efter vattenavgång och han föddes 18 min senare 12:44. 
Navelsträngen ett varv runt halsen men skriker nästan direkt. Lite blå så 9-10-10 i apgar som snart är full poäng. 
Jag förlorar 560 blod och känner mig helt yr. Hann ju inte äta frukost hemma. 
Moderkakan kom ut strax efter och hag mådde hyfsat bra! Fick sy 3 stygn. 
En stor lillebror. Bm gissade på 5 kg. Jag på 4,6.
Bumlingen vägde 4565 gr och var 54 cm lång. En riktig liten nalle. 
Helt fantastiskt snäll är han!! 

Idag är han 2,5 veckor!







Kommentarer
Postat av: Linda

Så häftigt att läsa. Den där ångesten du skriver om är jag säker på att jag kommer känna.... Och gråta kommer jag garanterat göra fast av rädsla. Det där droppet hatar jag! Jag vill verkligen slippa det denna gång men sån tur har man väl inte? Obehagskänslan du beskrev där på morgonen var det inte värkar? Eller du kände bara att det var på gång?
Kraam

2014-01-07 @ 11:25:16
URL: http://familyspace.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0